Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att åstadkomma en effektiv bekämpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva några delar av bekämpningskedjan. De studerade delsystemen är pjässtyrning,ballistikberäkningssystem och system för ledning och lägesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frågan är ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnå optimal verkan?? Frågan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i närtid? vilket innebär fram till år 2007, ?målbild2010? vilket innebär mellan år 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebär från år 2013 ochframåt.

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg).

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på hur olika atmosfärsförhållanden kan påverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vågutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstå och bedöma denna påverkan.Sensorer som använder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i våra militärasystem. Vädret och atmosfären påverkar transmissionen och vågutbredningen avelektromagnetiska vågor. Olika atmosfärs- och väderfenomen påverkar sensorernas frekvenseroch våglängder och skapar begränsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptäcka och följa mål och hot kräver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet påverkas när de används i olika klimat och väderförhållanden. Behovet av detta ärstort och kommer i framtiden att öka då vi mer och mer förlitar oss på tekniska hjälpmedel föratt kunna upptäcka och bekämpa mål i en stridsmiljö.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats är att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nätverksbaserade försvaret (NBF) och här beskrivs vad NBF egentligenkan innebära som metod för det flexibla insatsförsvaret. Därefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen då denmänskliga påverkan är en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat från FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar på att en gemensam teknisk arkitektur mycket väl kan underlätta och förbättraen chefs beslutsfattning.

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera operationer och därigenom öka beslutstempot.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhålls- ochstödorganisationen har fått ny struktur och förändrade uppgifter med ett tydligt krav påfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen är att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstäderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien är framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgångspunkten är den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte räcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förväntas att komma med. Samt att ingaåtgärder är vidtagna för att lösa bristen..

Regeringens uppdrag till FM avseende militära informationsoperationer(MIO) är tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och då särskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida väpnade styrkorna, och vad krävs för attFM framgångsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmågaavseende MIO, är de övergripande frågeställningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. Omvärldens syn på IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioårigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis värderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras..

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat angrepp på Sverige..